Lundaloppet 2016

Gympa är inget för mig, det förstod jag när jag stod bland alla på den gemensamma uppvärmningen på Lundaloppet 2016. Jag håller mig till löpningen

Lördag morgon och dagen då årets rösta lopp infaller har kommit. Frågorna i huvudet skulle besvaras i dag. Håller mina ben efter alla problem? Kommer jag orka? Ja, många frågor finns.

Med utan stress, blev det god och bra frukost som fick inleda dagen. Sen fick dammsugaren se om den var lika pigg som jag. Klockan blev 10:30 och det var dags för en tidig lunch. Var detta rätt drag? Jaja, lite taco sallad, för att sen klä mig med mina tränings kläder.


Det fick bli buss ner till idrottsplatsen. När bussen körde igenom stan, såg jag 8 km markeringen och undrade vad jag get mig in på, men direkt efter så förstod jag inte var i från det tvivlet kom i från. Jag har ju sprungit denna sträckan så många gånger innan. Närmre vi kom till IP ju mer människornas ute på gatorna, och de hade träningskläder på sig precis som jag och Lotta. Jag blev mer och mer taggad. Känslan var riktigt härlig. Väl framme på IP var lilla Lundaloppet i full gång. Mycket folk i rörelse så härligt att se. Snart stod det ”Uppvärmning” på agendan, så varför inte vara med på den. Så sagt och gjort. Samtidigt som jag stod mitt i folk havet för att värma upp och musiken startade så förstod jag att ”Jag inte skulle vara här”. Detta var ju som gympa, och jag klara inte av sådant. För det är något steg hit, och en arm dit. Och sen är man bara pinsam för man inte Inter med eller inte förstår. Skrattade inombords åt mig själv, men gjorde det fullt ut ändå. Försökte hitta min vän Micke men utan lycka, så jag begav mig till start området.

Där skulle man ställa sig i en viss kategori för hur snabb man var. Ställde mig först på 60min/10km, sen ändrade jag mig till 55min linjen. Det var nu som spänningen ökade. Min vän hittade också ner till start området och lyckades så en del ord och även smyga fram till 50min linjen. 30 sekunder till start! Tankarna började komma och allt fler löpande anslöt. Detta kändes enormt. Pang! Start skottet gick och en och en halv minut senare joggade jag förbi start linjen och min klocka rullade. Dags att springa.

Direkt in i Stadsparken blev det och en härlig grus löpning. När jag såg 1 km markeringen så förstod jag inte att jag ”redan” hade kommit så långt. Att springa i en sådan stor grupp gjorde att jag hade annat hade tänka på. När vi väl sprang ut ur parken kom 2 km markeringen. Detta gick fort kändes det som. Men det kunde jag inte heller göra. Folk sprang om mig. Dags att ta fram mitt fart trick. Sjunga på en låt som jag visste gick i 160 bpm. Vilket visade att jag höll min fart. När vi närmade oss vätskekontroll nummer ett så hade jag en strategi. Hade aldrig innan sprungit och druckit innan. Detta skulle bli ett test inför Göteborgsvarvet. Hade läst om att man skulle trycka till muggen så det går lättare att hälla i sig vätskan. Kom jag i håg det för stunden. NEJ! Var helt uppe i min löpning så det blev en liten fjuttig klunk och sen kastade jag muggen i farten, för jag stannade inte. Det kom jag ihåg. Mot fjärde kilometern var det av upp på gamla järnvägsvallen (hardabyspåret) som i dag är en cykelbana. Liten, lång stigning som kändes riktigt skön, och vek av i Sankt Jörgens park. Den femte kilometern passerades med en mellantid på 28:04. Jag är nöjd varjefall 🙂  Tillbaka till Dalbyvägen och in på Östervångskolan. Shit! Uppförsbacke i singel. Wow. Men jädrar i namma så sprang jag förbi en del för jag ville inte ”fastna” bland alla som blev trötta av det. In i Botaniska trädgården och mot vätske kontrollen på 7,5 km. Ett nytt försök med vätska! Alltså detta är ju hur svårt som bara den, knappt något vatten fick jag i mig. En del på mig blev det dock. Hihi. Fröbi åtta kilometer och in i lundagård, och in i City via Mårtenstorget. Vilken känsla! Här står folk överallt och hejar och skriker. Hela vägen Bantorget stod det folk, och någonstans i vimlet missade jag och se nio kilometers markeringen. Men det gör inget. Med bra fart så begav jag mig upp baksidan på IP där vi skulle springa in.

Allt bara flyter på. När vi entrar IP så skrek någon från sidan ”Kom igen nu bara 300 meter kvar” det var dock inte på mig det var riktat med jag tände till. ”300 meter är ju inget” tänkte jag. Med bokstavligt tagit benen på ryggen landat mig i ytter filen och sprang om alla som var framför mig alla de 300 metrarna. Och de aldra sista metrarna ökade jag ännu mer. ”Pommes” var det ordet jag fick fram när jag lyckats stanna. Var några som tittade konstigt på mig. Och jag förstår! Sen var där någon som gav mig min första medalj. Med andan i halsen och allmänt förvirrad, så var det till att grabba tag i en dricka och en banan .

Lundaloppet 2016 med PB
Riktigt nöjd med nytt person bästa och allt

Med ett nytt personbästa på 55:47 så klagar jag inte. Riktigt nöjd.

Vill också hylla Lotta. Grymt att ha börjat från noll för sex veckor sedan och sluta med att springa 5 km på 37 minuter

Lundaloppet 2016 och två nöjda löpare
Två nöjda löpare

Nu är det ta det lugnare till på Lördag då det är Göteborgsvarvet. Vi syns väll där?

Ha en bra Måndag

2 comments / Add your comment below

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: