.Det var riktigt jobbigt. Trodde aldrig denna dagen skulle hända. Och på en ”Långlördag” med en del vind också. Så himla härligt.

Det blev lördag och tanken sedan i måndags var att dra av min första 10 kilometre sedan maj. Klockan ringde inte i dag vilket var super skönt, men vaknade vid 8 och dags att gå ut med hunden och sen äta frukost. Dagen började alltså i väldigt lugnt tempo. Det är så sina lediga dagar ska vara 😉

Men varför inte dra ut på den där rundan då. Tittade lite på Google Maps innan jag stack ut för att jag var sugen på någon ny runda. Med det bestämt så var det dags att dra ut. När jag passerade 2.5 kilometer, så var det dags att svänga in på den nya rutten. Mot Bjällerup begav jag mig. När 4 kilometer passerades så var det dags att byta asvalt till grus i 3.5 kilometer. Kroppen och knoppen känns bara så himla bra och temport ligger väldigt jämt mellan 6:00-6:20. Förstod när jag passerade vid 5 kilometer att detta skulle bli längre än 10 kilometer. Hoppas detta skulle gå.

När grusvägen slutade sprang jag över E22 söder om Tetra Pack, och sedan in i Sankt Lars Park, där jag passerade dottern Cherie:s skola och Lottas arbete. 8 kilometer hade passerats, och kroppen känders pigg. Nu var det dags att ändra rodret och springa hem. Passerade 10 kilometer på 1:03:40 och allt känns bra. Wow, vilken känsla.

Oh No! Vad var det som kändes i knäet. Vet inte, men det kändes inte bra. 11 och 12 kilometer passerades, och känslan i knäet kändes hela tiden. Började fundera på hur min hålling och fot i sättning var och då börja den obehagliga känsla försvinna mer och mer. När hade sprungit 13 kilometrar ville jag stanna. Så sjukt jobbigt. Den sista kilometern var bara pannben. Det värkt i allt under midjan. Men när jag kom hem och stoppade min Runkeeper så visade den 14 kilometrar. Men det var riktigt jobbigt men var så skönt. Har inte sprungit längre än 10 kilometer sedan oktober 2016 när jag blev skadad i knäet.

Nu är det vila som gäller för att köra några små pass nästa vecka.

Ha en skön Lördag på er!