Sex månader har gått och fler ska det bli. Detta är mitt sätt att göra en reboot på kroppen en gång i månaden. Skönt av lycka och energin är påfylld.

Det började med ett halvmaraton i Lissabon. Efter det så blev det bara en galen idé.

Idén var att ”varför inte springa ett halvmaraton i månaden?”. Precis! Varför inte. Sedan dess har det blivit av. Och målet är att genomföra det så länge som möjligt.

I sex månader har jag gjort detta och snart är denna månaden också slut så det var dags att köra en runda runt Lund.

På sista tiden har jag inte tränat mycket alls så det skulle bli en utmaning. Tre kilometer in så var det riktigt jobbigt, men efter sju kilometer så kändes det mycket bättre, samtidigt som min klocka bråkade så jag fick starta om den. Mög! Finns annat i livet som är mer värt att bli frustrerad för så det var bara att köra på.

När jag skulle springa ut ur Nöbbelöv och igenom Sankt Hans Backar viste jag att jag inte skulle vara kaxig. Hade redan sprungit 13 km och hade bara en gigantisk stigning framför mig. Så klart är det gött när man har det gjort, men där och då tänker man inte på något annat är det jobbiga.

Var bara så slut när jag äntligen var hemma. Men 30 minuter senare var det bara så underbart.

Kroppen är bara så underbar. Är man snäll mot den är den snäll tillbaka. Nu är det bara att planera in nästa halvmara.