Midnattsloppet Malmö 2018

Midnattsloppet Malmö 2018

En resa och en revansch som slutade på Midnattsloppet Malmö 2018. Nu är det nya funderingar på vad som komma skall

Ja! Då var dagen kommen, när jag skulle äntligen springa Midnattsloppet Malmö 2018.

Kvällen började med mat hos dottern och hennes sambo. Hennes kyckling risotto kunde man inte säga nej till.

Väl i Malmö fans det en del tankar i huvudet. Fixar jag under 60 minuter? Fixar jag utan musik i öronen? Håller knäet? Ja man blir ju bara dum i huvudet av att tänka så jag struntade i det. Tog in atmosfären av löparfesten. Men jag hade en plan hur jag skulle göra.

Startskottet ljöd, och i väg kom vi efter vi svurit löpareden. 1km passerades på 6:25 och det kändes riktigt bra. Sen förbi Malmö Live, Malmöhus slott och in i kungsparken och kilometer 3 passerades. Precis innan biblioteket fick jag syn på dotterns sambo och fick en High five och energi nivån höjdes ett snäpp.

4km passerades och sen kom vi till Malmö IP och 5km. Fick syn på en klocka på en vägg och försökte räkna ut hur fort jag sprang. Fick det till att jag sprungit 5km på 32 minuter (30:55 klockades jag till) och fick lite ”panik” jag sprang för sakta. Men min planen var att hålla igen lite men inte så mycket. Nu gällde det att få till den där högre växeln.

Såg 6km skylten på avstånd och en löpare swischade förbi. Där var ju inte bara en löpare men det var något som sa att ”häng på den löparen om du ska lyckas”. Och den högre växeln var nu i kopplad. Precis innan 8km kändes det super bra och passerade mitt drag plåster. Höjde växeln lite till och min röst hördes några gånger innan 9km. ”Håll höger” är ganska viktigt men svårt också när man är trött som löpare att tänka på det.

När 9km passerades vad vi nästan hemma, och nästa växel skulle sättas i. Från Triangeln längs Södra Förstadsgatan ner till Gustavs Adolfs torg. Korsade torget och in i upplopps fållan. Hörde min grekiska kollega heja på mig såg då målet och målklockan på håll! ”Shit måste öka som tusan för att klara under timmen” tänkte jag och bara kutade på. Hörde min familjs heja på mig och det hjälpte.

Sluttiden blev 58:14 och jag är grymt nöjd. Förra veckan sprang jag på 60minuter och denna vecka 2 minuter bättre.

En del tankar går också på vad jag vill med min löpning framöver och det är roligt. Nu blir det en söndag i viloläge och att gå och rösta i valet i dag.

Sylvesterloppet 2017

Sylvesterloppet 2017

Ett slut på året som skulle sluta med Sylvesterloppet 2017 som var ett sätt att unna mig något för att jag lyckats ta mig tillbaka på löparbanan.

Nu är det inte så många timmar kvar på detta året. Ett år som har varit i hoppets tecken. Mycket smärta och hopp på att skadan skulle ge med sig. Med hjälp av Idrottshälsan och sjukgymnasten Gunilla där, så lyckades jag gå från extrem smärta i vardagen till känningar någon gång i veckan. Fokusen har varit på löpstyrka. Vilket har har blivit bättre, men på sistone har jag slarvat en del. Opps!

Under hösten har jag så smått börjat springa både inne och ute. Målet var att om jag lyckades springa 10km ute så skulle jag anmäla mig till Sylvesterloppet i Helsingborg för att avsluta 2017 och se framåt. Jag lyckades som jag skrivit i förra uppdateringen. Så skönt var det men pirrigt.

Så kom då dagen! Det var ett lopp som skulle springas. Tankarna var många. Och ännu fler efter att ha fått backslag i onsdags då jag skulle springa 5km ”bara” men fick gå hälften av de för att benhinnorna gjorde så otroligt ont. Jag var så otroligt nervös att jag var 1,5 timme tidig i Helsingborg. Nu skulle snart ett psykiskt lopp genomföras. 2 varv på en 5km bana med alla tankar på om kroppen håller.

Tiden gick och klockan var några minuter innan 10:30. Jag ställer mig sist tänkte jag. Sagt och gjort. Starten gick och alla sprang i väg. När jag har sprungit hemma har jag fegat en del, men under 7:00/km har jag aldrig legat. För varje km som sprangs låg tempot på 6:40 under första 5km. När jag gick in i start området för att gå ut på andra varvet, började jag lägga upp en plan. Om känslan är den samma efter 7,5km så ökar vi. Och det var den. Och där framme såg jag två som jag kom allt närmre. ”Jag ska springa om de. Jag ska inte vara sist”. Kraften i benen samlade sig och farten ökade. Låg för en stud vid 5:50/km och hastigheten bara ökade. Passerade de båda och känslan var enorm. Lycka! Hela kroppen var med mig. Loppet slutade på 1.02:55. Hela loppet var en seger för mig. Inga tider att jämföra med inget måste, bara ett lopp som jag unnade mig för att jag lyckats komma längre fram i min resa tillbaka.

Nu väntar ett nytt år och nya mål att genomföra. Längtar så. Ha nu ett nytt fint år på er alla!

Copenhagen Half Marathon 2016

Copenhagen Half Marathon 2016

Då var Copenhagen Half Marathon 2016 och mitt andra halva maraton genomfört men ett resultat som jah är nöjd med

Känslan var maxad, men en oro över att det skulle bli svårt, pga att träningen hade varit mindre än vad jag hade velat. Dagen började med en super härlig frukost kl 07:00 med Lotta på Best Western Malmö Arena Hotell. Ett hotell som var över förväntningarna. Sen bar det av till Köpenhamn med tåg.

När vi hoppade av på Østetport station så var klev man rakt in i banan och 17km markeringen. Nerverna började komma lite och även oron för hur kroppen skulle klara det. Vi gick till start området där vi pratade lite, och sen drog jag in i runners corner.

Klockan var 09:45 och det var 1,5 timme kvar till start. Solen visade sig men kylan berättade att det var höst trots allt. Jag började värma upp mig, drack vatten och energi dryck som serverades och funderade en del på vad tusan jag gjorde här. Sen var det dags att gå till min start grupp. Hade vart startgrupp Blå med namn 2:00-2:15. Hade valt den för på Göteborgsvarvet sprang jag på 2:11.15.

Start grupp 2:00-2:15 på Copenhagen Half Marathon 2016
Start grupp 2:00-2:15

Hmm, shit va coolt det hade varit att häng på de 2:05 ballongerna hela vägen.” tänkte jag. Så får det bli!

Start skottet gick och eliten var i väg och min start grupp började röra på sig framåt. Ju längre fram vi kom till start linjen ju längre fram kom ballongerna. Med en liten besvikelse så började jag springa när jag väl var framme vid start linjen och 2:05 ballongerna var jätte långt framför mig. Jag sprang i mitt temp och det kändes grymt bra. Väl framme vid första kilometermärket kändes allt super. Visste att första välskekontrollen skulle finns vid tre kilometer. Precis innan tredje kilometern så kom ett nytt gäng 2:05or bakom mig. Det var en lättnad, och dessa skulle jag hänga på.

Allt kändes på topp och känslan i benen var bra. Med all pepp från alla åskådare längs vägen kunde man inte vara mer än på topp. Första 5km passerade jag på 30:52 med ett snitt på 6:11/km. Riktigt bra. Flowet fortsatte och känslan var enormt bra. Nästa 5km passerades så hade jag sprungit de på 29:34 med ett genomsnitt på 5:55/km. Säger bara tack till drag hjälpen av ballong klungan som fick mig att lägga på en växel.

14km märket låg framför oss och känslan i benen började bli annorlunda jämfört med för 2km sedan. Men vad tusan jag är väll den sista som ska hoppa av här och nu. Jag närmade mig Kungens Nytorv men först skulle vi passera 15km på total tiden 1.30:28. Passerade 16km och nu började det kännas tyngre. ”Hur ska jag klara detta” tänkte jag. Upp mot Østetport station skulle vi. Visst var dte en stigning men ingen nämnvärd om man jämför med Göteborgsvarvet. 

17 och 18km passerades. Jobbigare och jobbigare blev det men höll kvar vid min ballong klunga på 2:05. 19km passerades och ena klunga ledaren skrek ”Bara 12 minuter kvar. Kom igen nu” ”Gå är inget alternativ. Springa ska vi alla” skrek han. Snacka om att man fick in en liten extra energi av det. Mellan 20 och 21:te kilometern sprang jag förbi min ballonger och in i mål.

Helt slut, och en känsla av att vara lite förvirrad. 2.06:04 bliv tiden. Nöjd men det hade ju varit roligt om man kom in en minut tidigare 😉

Min välförtjänta medalj 😉

Med medalj, protein bar, och några Pågens gifflar som man fick som återhämtning så bar det av till vätske återhämtningstältet som innehöll Mikkeller Öl. Danskarna vet hur man ska återhämta sig. Det är säkert de!

Mikkeller
Mmmm

Nu blir det planering för nästa äventyr i mitt liv.

Ha en skön kväll!

Midnattsloppet Malmö 2016

Midnattsloppet Malmö 2016

Resultatet blev en värkande fot när man vaknade dagen efter jag sprungit Midnattsloppet Malmö 2016

Här har det varit lugnt i nästan två veckor pga. min onda häl som jag skrev om i torsdags förra veckan. Smärtan hade helt försvunnit i onsdags, så jag bestämde mig för att vila några dagar till, så jag visste att det blev av att springa Midnattsloppet.

Då var dagen kommen. Lördagen den 27 augusti. Lotta hade tackat nej pga. en smärtande axel, så jag lyckades få min vän Mikael att springa istället för henne.

Klockan hade blivit 20:00 och bilen rullade från Lund för att hämta Mike på en kräftskiva i Staffanstorp. Med en massa löparsnack i bilen in till Malmö så parkerade vi bilen lägligt i P-huset. Det koola var när vi gick förbi målgången. Här skulle vi springa förbi om ca tre timmar.


Väl framme vid Stortorget så bara välde alla folk in. Vissa stod och värmde upp tillsammans med Runacademy, vissa bara gled omkring. Så häftigt.

Väl framme vid startlinjen var det vår tur att starta. Nedräkningen gjordes och raketer och pyrotekniska eldar brändes. Riktigt häftigt.


Efter att ha passerat 1km kändes allt bara så häftigt. Vi sprang i snacke fart och vi snackade en del faktiskt. Väl framme vid km nummer 2 så var det DJ musik som ljudade. Nu var det dags att runda Turning Torso och med det passerade vi 3km och första vätskekontrollen stod framför oss. Med lite energidryck i sig så fick man en boost i kroppen. När vi närmade oss 5:an så stod Kexchoklad där och gjorde ”hej five” med oss. Man får extra energi av att folk längs vägen hejar och peppar. In i Kungsparken och sen Slotsparken för att passera sista vätskekontrollen. När vi kom till 8:de kilometern sa jag gill Mike ”Nu ökar vi lite. Bara två kvar” vi hade legat på en genomsnitts tid på 6:30/km skulle jag tro om jag sneglar på mina tider. Med klartecken från Mike så drog jag i från. Gick ut i vänster ledet och minskade km tiden med 1:10/km. Ju fler jag sprang om och ju närmre mål jag kom ju tröttare var folk. Fick skrika ”Håll till höger” två gånger annars hade jag inte kommit förbi. Och väl i mål var känslan bra, men min högra fot värkte som tusan. Hälsporren hade blossat upp igen. Suck! Jag klagar inte på mina tider för jag ville uppleva detta utan press och en massa måste. Sluttiden blev 1:05:04.


I dag söndag har blivit en dag att vila foten och massera den. Har också blivit en del voltarengel också. Nästa vecka måste jag köra några Power walks och kanske en 3-5km löpning i slutet av veckan.


Ha en skön kväll!

Göteborgsvarvet 2016

Göteborgsvarvet 2016

Ja! Då sitter man här med ett leende på läpparna och tycker livet är underbart. Jag har nått mitt mål som jag satte den 22 september 2015. Att springa ett halvt maraton och göra det på Göteborgsvarvet 2016

Med min närmsta vän bar det av mot Göteborg på fredagen. Tre timmar senare satt vi ett trafik kaos utanför svenska mässan. Tankarna var många, och upplevelsen var stor. När vi väl hade parkerat på hotellet och checkat in så bar det av till mässan. Göteborgsvarvet Expo var målet inne på mässan där vi bl.a. skulle hämta min nummer lapp. Riktigt roligt också att gå omkring där och kola på träningskläder, kost och gagets. Där inne knäckte vi minst två timmar bland alla utställare. Med mycket snack om vad vi hade upplevt och tankar inför framtiden avslutades kvällen med god mat för att sen släcktes lampan vid halv 12. Han dock slå några ord med min fina familj också under kvällen. Måste ha lite energi från de. Något som betydde mycket var att min lästa dotter ringde och önskade mig lycka till. Vi peppar alltid varandra i familjen, men jag vet inte. Det bara kändes lite extra mot hjärtat när ens barn ringer.

Dagen D hade kommit. Datumet var den 21 Maj 2016. Göteborgsvarvet skulle springas i dag. Natten hade varit si sådär. Klockan slog åtta på morgonen och frukosten öppnade. Vi var där redan då så vi skulle  hinna med en lunch också innan jag skulle springa. Snacken gick fortfarande i mål och fokus område där vi slutade dagen innan. Mina tankar rusade förbi på att göra ytterligare ett halvmaraton detta året, men snabbt som bara den borstade jag bort det igen. ”Hur kunde jag tänka på nästa när jag inte hade sprungit ett?” Frukosten avslutades och lite senare var det dags för utcheckning. Kände att jag behövde lite energi från Lotta (hon var tvungen att jobba så hon kunde inte föna med denna gången) så det fick bli ett sms till henne.

IMG_0851
Med en inhandlad sallad var det av till korsvägen för att ta spårvagnen till startområdet. Med lite strul i trafiken så var vi äntligen framme. Framme i Slottsskogen blev det till att sjunka ner i på en parkbänk för att förtära salladen. Det var helt otroligt. Folk bara välde in i parken. Klockan närmade sig 13:00 så det var dags att dra till start för att se eliten

Där gick starten för årets varv Photo: Jens Nilsson
Där gick starten för årets varv Photo: Jens Nilsson

Dagen var som sagt inne men snart också tiden. Med en 1,5 timme till start så gick jag till min start grupp för att samla tankarna och stretcha lite.

15:53! Pang! Där gick startskottet. Dags att göra det jag kan, och i mitt tempo. Med det mottot så var det dags. Med tanken på att det fanns två backar inom de 5 första kilometerna så var det läge att ta det lugnt. Först kom Säldammsbacken på väg ut ur Slottsskogen. Den var dryg men inte omöjlig. Med taken på att jag skulle upp för den där häng bron som jag skymtade mer och mer mellan husen började jag nynna på min melodi som jag hade som riktmärke för veta hur snabbt jag sprang. När stigningen började upp för Älvsborgsbron så var det bara att nynna, bita ihop och ta mindre steg längd. Bara känslan att passera 5 km märket och se upp på bron var helt mäktigt. Wow! Väl uppe på bron var inte stigningen så farlig. De brantaste var upp till bro fästet. Allt som kommer upp ska ner också brukar man säga. Nerförsbacken kändes riktigt mycket i benen, och även i mitt knä började jag känna lite så tanterna florerade lite angående det.

Sportdryck stod på schemat för nu kom jag till första kontrollen där man kund få sportdryck. Snart kom vi till 10 km och klockren visade att jag varit ute en timme. Riktigt bra känsla. Rädslan hade varit att inte hinna fram till 13,3km innan 17:30. Men det var 1,5 timme tills dess, och bara 3,3 km dit. Bra själv känsla va? Hihi. Hela ”andra sidan” som jag sprang igenom kändes riktigt skön. Först Eriksberg sen Lindholmen och Frihamnen. Hmm, sen ska vi över götaälv igen, och då kom vindram till Götaälvsbron. Seg som bara den. Och ännu en gång i nedförs backen kände jag i knäet vilket började oroa mig mer. ”Fan” tänkte jag. Men när jag väl passerade 15 km vid Nordstan så krom djävelen i mig. Och det var bra. Nu skulle vi ända upp till Götaplatsen och bara det var någon kilometer i uppförsbacke.

Photo: MatathonFoto
Photo: MatathonFoto
Photo: MatathonFoto

Med en mugg vatten i handen lämnade jag Götaplatsen och kände kicken att det inte kunde vara så långt kvar. Väl inne på Vasagatan funderade jag på var kilometers skyltarna hade tagit vägen. ”Måste vara 17km snart” tänkte jag. Då kom 18km markeringen! WoHo! Snacka om att man får en kick av det.

Vid 19km började smärtan komma. I höften. Shit! Bit i hop. Nästan vid 20 km skulle vi springa över dag hammarsköldsleden på en gångbro. Folk var trötta och jag hade farten uppe. Då skrek jag ”Håll höger” det struntade jag i. Bip-Bip sa det och 20km var passerade. Nu var det bara 1098m kvar nu jädrans. Känslan och den extra kicken jag fick av den tanken gjorde att jag ökade takten lite. Nu var det nära.

Såg första bron av tre in till mål. Pulsen ökade och även hastigheten. Det var många som skulle springa i mål så det gick inte att öka som jag ville de sista metrarna in till stadium. Väl inne på stadium så bar det bara att ge allt. När jag hörde blippen så stannade klockan på 2.11:15 shit! Riktigt nöjd! Mitt första halvmaraton och under 2.30 timme. Wow! Riktigt nöjd med min prestation. Ännu nöjdare är jag när jag ser split tiderna. Min plan höll att hålla en lite lägre profil för att hålla hela vägen. Mellan 6-6:13 min/km låg hastigheten på.

Väl i mål träffade jag på de tre vännerna som jag aldrig såg i start fållan som jag lockat med mig. Alla hade gjort en helt grym prestation!


Vill tacka alla som trott på mig och peppat mig för att nå mitt mål som sattes den 22 september 2015.

Anmälningen för Göteborgsvarvet 2017 öppnar den 1 Juni. Vem ska med?

Lundaloppet 2016

Gympa är inget för mig, det förstod jag när jag stod bland alla på den gemensamma uppvärmningen på Lundaloppet 2016. Jag håller mig till löpningen

Lördag morgon och dagen då årets rösta lopp infaller har kommit. Frågorna i huvudet skulle besvaras i dag. Håller mina ben efter alla problem? Kommer jag orka? Ja, många frågor finns.

Med utan stress, blev det god och bra frukost som fick inleda dagen. Sen fick dammsugaren se om den var lika pigg som jag. Klockan blev 10:30 och det var dags för en tidig lunch. Var detta rätt drag? Jaja, lite taco sallad, för att sen klä mig med mina tränings kläder.


Det fick bli buss ner till idrottsplatsen. När bussen körde igenom stan, såg jag 8 km markeringen och undrade vad jag get mig in på, men direkt efter så förstod jag inte var i från det tvivlet kom i från. Jag har ju sprungit denna sträckan så många gånger innan. Närmre vi kom till IP ju mer människornas ute på gatorna, och de hade träningskläder på sig precis som jag och Lotta. Jag blev mer och mer taggad. Känslan var riktigt härlig. Väl framme på IP var lilla Lundaloppet i full gång. Mycket folk i rörelse så härligt att se. Snart stod det ”Uppvärmning” på agendan, så varför inte vara med på den. Så sagt och gjort. Samtidigt som jag stod mitt i folk havet för att värma upp och musiken startade så förstod jag att ”Jag inte skulle vara här”. Detta var ju som gympa, och jag klara inte av sådant. För det är något steg hit, och en arm dit. Och sen är man bara pinsam för man inte Inter med eller inte förstår. Skrattade inombords åt mig själv, men gjorde det fullt ut ändå. Försökte hitta min vän Micke men utan lycka, så jag begav mig till start området.

Där skulle man ställa sig i en viss kategori för hur snabb man var. Ställde mig först på 60min/10km, sen ändrade jag mig till 55min linjen. Det var nu som spänningen ökade. Min vän hittade också ner till start området och lyckades så en del ord och även smyga fram till 50min linjen. 30 sekunder till start! Tankarna började komma och allt fler löpande anslöt. Detta kändes enormt. Pang! Start skottet gick och en och en halv minut senare joggade jag förbi start linjen och min klocka rullade. Dags att springa.

Direkt in i Stadsparken blev det och en härlig grus löpning. När jag såg 1 km markeringen så förstod jag inte att jag ”redan” hade kommit så långt. Att springa i en sådan stor grupp gjorde att jag hade annat hade tänka på. När vi väl sprang ut ur parken kom 2 km markeringen. Detta gick fort kändes det som. Men det kunde jag inte heller göra. Folk sprang om mig. Dags att ta fram mitt fart trick. Sjunga på en låt som jag visste gick i 160 bpm. Vilket visade att jag höll min fart. När vi närmade oss vätskekontroll nummer ett så hade jag en strategi. Hade aldrig innan sprungit och druckit innan. Detta skulle bli ett test inför Göteborgsvarvet. Hade läst om att man skulle trycka till muggen så det går lättare att hälla i sig vätskan. Kom jag i håg det för stunden. NEJ! Var helt uppe i min löpning så det blev en liten fjuttig klunk och sen kastade jag muggen i farten, för jag stannade inte. Det kom jag ihåg. Mot fjärde kilometern var det av upp på gamla järnvägsvallen (hardabyspåret) som i dag är en cykelbana. Liten, lång stigning som kändes riktigt skön, och vek av i Sankt Jörgens park. Den femte kilometern passerades med en mellantid på 28:04. Jag är nöjd varjefall 🙂  Tillbaka till Dalbyvägen och in på Östervångskolan. Shit! Uppförsbacke i singel. Wow. Men jädrar i namma så sprang jag förbi en del för jag ville inte ”fastna” bland alla som blev trötta av det. In i Botaniska trädgården och mot vätske kontrollen på 7,5 km. Ett nytt försök med vätska! Alltså detta är ju hur svårt som bara den, knappt något vatten fick jag i mig. En del på mig blev det dock. Hihi. Fröbi åtta kilometer och in i lundagård, och in i City via Mårtenstorget. Vilken känsla! Här står folk överallt och hejar och skriker. Hela vägen Bantorget stod det folk, och någonstans i vimlet missade jag och se nio kilometers markeringen. Men det gör inget. Med bra fart så begav jag mig upp baksidan på IP där vi skulle springa in.

Allt bara flyter på. När vi entrar IP så skrek någon från sidan ”Kom igen nu bara 300 meter kvar” det var dock inte på mig det var riktat med jag tände till. ”300 meter är ju inget” tänkte jag. Med bokstavligt tagit benen på ryggen landat mig i ytter filen och sprang om alla som var framför mig alla de 300 metrarna. Och de aldra sista metrarna ökade jag ännu mer. ”Pommes” var det ordet jag fick fram när jag lyckats stanna. Var några som tittade konstigt på mig. Och jag förstår! Sen var där någon som gav mig min första medalj. Med andan i halsen och allmänt förvirrad, så var det till att grabba tag i en dricka och en banan .

Lundaloppet 2016 med PB
Riktigt nöjd med nytt person bästa och allt

Med ett nytt personbästa på 55:47 så klagar jag inte. Riktigt nöjd.

Vill också hylla Lotta. Grymt att ha börjat från noll för sex veckor sedan och sluta med att springa 5 km på 37 minuter

Lundaloppet 2016 och två nöjda löpare
Två nöjda löpare

Nu är det ta det lugnare till på Lördag då det är Göteborgsvarvet. Vi syns väll där?

Ha en bra Måndag

%d bloggare gillar detta: