En brittsommar runda till Kyrkheddinge

En brittsommar runda till Kyrkheddinge

Det blev en brittsommar runda till Kyrkheddinge och tillbaka till Lund. Bättre än så får man inte en förmiddag i oktober när det är 18grader ute

Då var det lördag igen. Men inte vilken lördag som helst. Bästa frun har en tuff jobb helg och svärmor fyller år. Men det händer mer än så. DET ÄR JU LÅÅÅÅNG LÖRDAG.

Så efter en otroligt god frukost och TV4s nyhetsmorgon så var det dags att sticka ut på min runda. Ända sedan min 13km runda förra lördagen så viste jag var jag skulle springa, men jag viste också att det skulle vara en utmaning. Skulle min kropp fixa 17-18km istället för 14km som är det längsta sedan 2016.

Med en temperatur på 18 grader var det lätt att knyta skorna och ta sig i väg. 5km passerades men en skön känsla och ett genomsnitt på 6:40min/km.

Sen var det dags att svänga av mot Kvärlöv och byta underlag. En grusväg som knappt fanns med på kartan. Och så kom jag till min vändpunkt. Kyrkheddinge! 9km var löpta och dags att vända skutan norrut. Att ha den friheten att få vistas i ett sådant vackert landskap som Sverige levererar varje dag är helt fantastiskt. Kyrka nummer tre passerades efter 11 kilometer. Och nu var det den super långa sträckan ut till väg 102. Börjar jag bli trött är det tungt att se en ”endless road” framför sig.

Men när jag hade korsat väg 102 så var det ”bara” tre kilometrar kvar. Men den sista var så jobbig. Började känna i benen att det var max vad de klarar av just nu.

Men nu har jag gjort det! Sprungit längre än 14km. Snart är jag på 21095,5 meter och snusar. Hade varit så gött. Då ska jag boka mig till en halv mara så är det bara.

Ha en super skön helg

Lite Afrika hetta i september

Lite Afrika hetta i september

Vädergudarna hade lovat lite Afrika hetta i september och så blev det, och vad måste man göra då? Jo ut och springa 😉

September och andra hälften av månaden och med temperatur nära 25 grader. Med detta underbara väder i Lund måste jag bara ut en runda.

Bestämde på väg hem att det fick bli 10 kilometer i dag. Ska bli en avslappnad helg med bl.a en go lördag där vi ska till vänner så långpass i dag alltså.

Men fy vad jobbigt det var. Rundan jag hade bestämt mig för är jobbig. Det visste jag. Första 3-3,5 km är relativt flack, men sen stiger det i 3 km och 16m/km. Så jobbigt. Hade varit bättre att ta 49m stigning på en och samma kilometer så jag haft det gjort. Är hemma nu varje fall och de 10 är gjorda.

Pricken på i:et var nog ändå att komma hem till ett framdukat bord med quorn sallad med ägg. Så sjukt gott.

Ha en skön kväll!

Midnattsloppet Malmö 2018

Midnattsloppet Malmö 2018

En resa och en revansch som slutade på Midnattsloppet Malmö 2018. Nu är det nya funderingar på vad som komma skall

Ja! Då var dagen kommen, när jag skulle äntligen springa Midnattsloppet Malmö 2018.

Kvällen började med mat hos dottern och hennes sambo. Hennes kyckling risotto kunde man inte säga nej till.

Väl i Malmö fans det en del tankar i huvudet. Fixar jag under 60 minuter? Fixar jag utan musik i öronen? Håller knäet? Ja man blir ju bara dum i huvudet av att tänka så jag struntade i det. Tog in atmosfären av löparfesten. Men jag hade en plan hur jag skulle göra.

Startskottet ljöd, och i väg kom vi efter vi svurit löpareden. 1km passerades på 6:25 och det kändes riktigt bra. Sen förbi Malmö Live, Malmöhus slott och in i kungsparken och kilometer 3 passerades. Precis innan biblioteket fick jag syn på dotterns sambo och fick en High five och energi nivån höjdes ett snäpp.

4km passerades och sen kom vi till Malmö IP och 5km. Fick syn på en klocka på en vägg och försökte räkna ut hur fort jag sprang. Fick det till att jag sprungit 5km på 32 minuter (30:55 klockades jag till) och fick lite ”panik” jag sprang för sakta. Men min planen var att hålla igen lite men inte så mycket. Nu gällde det att få till den där högre växeln.

Såg 6km skylten på avstånd och en löpare swischade förbi. Där var ju inte bara en löpare men det var något som sa att ”häng på den löparen om du ska lyckas”. Och den högre växeln var nu i kopplad. Precis innan 8km kändes det super bra och passerade mitt drag plåster. Höjde växeln lite till och min röst hördes några gånger innan 9km. ”Håll höger” är ganska viktigt men svårt också när man är trött som löpare att tänka på det.

När 9km passerades vad vi nästan hemma, och nästa växel skulle sättas i. Från Triangeln längs Södra Förstadsgatan ner till Gustavs Adolfs torg. Korsade torget och in i upplopps fållan. Hörde min grekiska kollega heja på mig såg då målet och målklockan på håll! ”Shit måste öka som tusan för att klara under timmen” tänkte jag och bara kutade på. Hörde min familjs heja på mig och det hjälpte.

Sluttiden blev 58:14 och jag är grymt nöjd. Förra veckan sprang jag på 60minuter och denna vecka 2 minuter bättre.

En del tankar går också på vad jag vill med min löpning framöver och det är roligt. Nu blir det en söndag i viloläge och att gå och rösta i valet i dag.

Att ha rutiner

Att ha rutiner

Det här med att ha rutiner. Hur är det egentligen. Springer vi utan att tänka på det om det finns en dedikerad dag? Det kanske skulle vara så att måndags löpningen har blivit ett måste och en bra start på veckan.

Måndag! Ny vecka och dags för att ta tag i rutiner igen efter helgen. Visst är det skönt med rutiner. Jag vet vad som ska hända och när. Visst är det härligt. Älskar rutiner, men det är ganska lätt att anses vara lite tråkig och stel för att jag inte tittar utanför boxen.

Men måndagar! Visst är de härliga. Ny vecka med bara orörda dagar och o skriven historia. Dagar som man tänkt i förväg där man ska springa, men kanske inte blir av. Saker som är tänkt att hända som händer och bara blir så bra. Ja! Måndagar alltså.

Mina måndagar har blivit löpnings måndag. Det blev bara så. Träffade en väldigt god vän på Ica en lördag kväll i början på Augusti där han tyckte att han var tvungen att komma i gång lite. Vi kom på då att lite löpning på den kommande måndagen hade ju varit en start, och på den vägen är det.

Det har blivit som en rutin nu. Varje måndag springer vi i ”snacke fart” (en gemensam hastighet där båda kan prata och springa samtidigt utan att tycka det är jobbigt) och har inga prestations mål och måsten. Inget ”måste ta mig till gymet” eller inget ”måste köra till löpargeuppen”. Bara knyta skorna och sticka ut. Visst är det härligt!

Sådan är jag när det gäller att ha rutiner 😉

Ha en skön dag på er!

Det var riktigt jobbigt

Det var riktigt jobbigt

.Det var riktigt jobbigt. Trodde aldrig denna dagen skulle hända. Och på en ”Långlördag” med en del vind också. Så himla härligt.

Det blev lördag och tanken sedan i måndags var att dra av min första 10 kilometre sedan maj. Klockan ringde inte i dag vilket var super skönt, men vaknade vid 8 och dags att gå ut med hunden och sen äta frukost. Dagen började alltså i väldigt lugnt tempo. Det är så sina lediga dagar ska vara 😉

Men varför inte dra ut på den där rundan då. Tittade lite på Google Maps innan jag stack ut för att jag var sugen på någon ny runda. Med det bestämt så var det dags att dra ut. När jag passerade 2.5 kilometer, så var det dags att svänga in på den nya rutten. Mot Bjällerup begav jag mig. När 4 kilometer passerades så var det dags att byta asvalt till grus i 3.5 kilometer. Kroppen och knoppen känns bara så himla bra och temport ligger väldigt jämt mellan 6:00-6:20. Förstod när jag passerade vid 5 kilometer att detta skulle bli längre än 10 kilometer. Hoppas detta skulle gå.

När grusvägen slutade sprang jag över E22 söder om Tetra Pack, och sedan in i Sankt Lars Park, där jag passerade dottern Cherie:s skola och Lottas arbete. 8 kilometer hade passerats, och kroppen känders pigg. Nu var det dags att ändra rodret och springa hem. Passerade 10 kilometer på 1:03:40 och allt känns bra. Wow, vilken känsla.

Oh No! Vad var det som kändes i knäet. Vet inte, men det kändes inte bra. 11 och 12 kilometer passerades, och känslan i knäet kändes hela tiden. Började fundera på hur min hålling och fot i sättning var och då börja den obehagliga känsla försvinna mer och mer. När hade sprungit 13 kilometrar ville jag stanna. Så sjukt jobbigt. Den sista kilometern var bara pannben. Det värkt i allt under midjan. Men när jag kom hem och stoppade min Runkeeper så visade den 14 kilometrar. Men det var riktigt jobbigt men var så skönt. Har inte sprungit längre än 10 kilometer sedan oktober 2016 när jag blev skadad i knäet.Det var riktigt jobbigt

Nu är det vila som gäller för att köra några små pass nästa vecka.

Ha en skön Lördag på er!

Långlördag

Långlördag

En långlördag som blev en riktigt bra lördag. Tankarna har börjat florera om nya mål och drömmar efter gårdagens distans och känslan i kroppen i dag. Ska kroppen hålla för drömmarna? Vi får se hur det slutar. Midnattsloppet i Malmö är bokat den 8:de september varje fall.

I går var det dags för långlördag. Min långlördag är kanske inte vad Wikipedia tycker för jag gillar inte shopping. Långlördag för mig är så klart i löpningens tecken. Hade inga mål men hade bestämt mig att det skulle blir mer än sju kilometer. Med min Maj listaSpotify i lurarna och mitt svettband om handleden på så vad det dags att köra! När Runkeeper Kate tyckte att vi passerat två kilometrar så kändes livet helt underbart. Solen skiner, bra musik och en kropp som tycker detta är helt fantastiskt då mår jag som bäst.

När jag passerade fyra kilometerna hade jag bestämt mig det skulle bli tio till slut och känslan var helt underbar fortfarande. Men resan började här att ta sig upp 45 höjdmeter på en sträcka på tre kilometer. När jag kom till den sjunde kilometern så kunde jag känna lite obehag i mitt vänstra knä.
– ”Skulle detta vara max jag skulle kunna springa tro?”
Det var tanken som kom upp. Men jag fortsatte i mitt tempo för detta skulle inte hände.

När jag passerade kilometer nio så var det jobbigt, men pannbenet växte så jag lyckades komma till de tio som hade blivit som målet. Var så super skönt och kroppen höll.

Långlördag med 10k

Nu så här dagen efter börjar det poppa upp en del mål som hade varit super roligt att kunna nå, men en sak först. Måste springa lite fler tior och sen öka distansen i samma tempo som jag hade i går, för att se om kroppen håller hela vägen. Som sagt vi får se, men drömmar är roligt och viktigt för att man ska kunna ha livsgnistan uppe 😉

Ha en skön Söndag

Stigningen upp för Götaälvbron

Stigningen upp för Götaälvbron

När träningen är jobbig och man tänker tillbaka på stigningen upp för Götaälvbron får en att veta att man kan, och pannbenet bara växer.

Måndag och vad händer då? Jo löpning så klart 😉 I dags var det dags att bita i backarna en del som finns på min sida dalbyvägen. När ca två kilometer är sprungna på min runda är det dags för stigningen. En stigning på 25 meter på 1500 meter. Med detsamma kom jag till att tänka på Götaälvbron i Göteborg när jag sprang varvet 2016. När man nästan sprungit 15 kilometer och ska upp för Götaälvbron. En höjdmeter på 17-18 meter och ca 450 meters stigning till toppen. Det var riktigt jobbigt, och något som sitt kvar i minnet.

Det var bra att tankarna kom. Fick mitt pannben att växa och fick mig att pusha mig som bara den. För kunde jag springa upp för den bron 2016, så kunde jag fixa detta också! Varvet var något av det roligaste jag gjort men det var så enormt jobbigt. Då hade jag ställt mig in på det men det var jobbigare.

Träningen slutade med att summera kilometrarna till 7 stycken. Så jädra gött

Ha en skön kväll alla

En promenix med också löpning

En promenix med också löpning

23 grader med lite vind. Vill man vara inne då? Njee, så det fick bli en promenix men också löpning som gjordes efter promenixen med bästa frun

Efter jobbet hade sagt sitt så blev det en timmes Power Walk med bästa frun. Ca 5,50km som tog en timme. Riktigt härligt i denna värmen. Det måste vi göra oftare.

Bästa frun och jag

Sen skulle hon gå ännu mer, för hon skulle gå in till centrum.
– Jag möter dig där
Bra! Då var det bestämt. Att det skulle bli en löp runda också. På men skorna igen och ut i det super härliga vädret. När jag kom ner till centrum hade det gått 5,50km med en super skön känsla. In på Coop och köpa bubbelvatten och lite annat att återhämta sig med. Denna kanske 😉

Marabou Kick Käck

Ett Kick (eller Käck som den hette när en annan var ung). Duscha nu och sen är det hockey VM i kväll.

Simma lunch
//Jens

Några svettiga droppar inlägg som inte blev av

Några svettiga droppar inlägg som inte blev av

I dag blev det några svettiga droppar och så insåg jag att jag hade ett inlägg som inte blivit av när jag började på detta. Man kan ju inte hinna med allt i välden ju. En sak i taget 😉

I fredags hade jag en del motgångar i jobbet och behövde ett break. Snörade på dojorna till lunch och begav mig ut på en riktigt härlig runda. Förstår fortfarande inte hur jag kunde ha så mycket spring i benen som jag hade då. Det bara flöt på och slutade med 5 härliga kilometrar in på kontot i en genomsnitts fart på 5:48/km. Helt magisk var känslan kommer jag i håg.

En svettig lunch runda

Och den härliga känslan hade jag tänkt skriva om i fredags, men märkte i dag, Måndag, att så blev inte fallet. Hade bara skrivit huvud texten och laddat upp en mild 🙂 Jaja!

Men så kan dagen i dag då. Dagen började med att gå upp 04:30 och börja jobba 04:45. Så är det i bland. Man får jobba när det är så lite användare i systemen om de ska underhållas.

Dagen har varit fantastisk i dag. Som många andra dagar. Jobb dagen fick sluta kl 15:45 i dag. Lagom arbetsdag känns det som. Hunnit med mycket. Men avslutar vi jobbet får vi göra något annat ju! Vi kan ju inte bara ligga i soffan och svettas. Då kan man ju springa och svettas i stället. Haha! Sagt och gjort.

Skulle bli en 6km runda var tanken så det var bara att pinna på. Började första kilometern i nästan exakt 6:00/km och sen ökade jag lite tänkte jag. Det gick ju bra i fredags. Riktigt härlig känsla. Fram till 4,5km var det riktigt skönt att springa. Sen började jag tycka det var tungt och jobbigt och så ökade jag lite till. Jag ska fixa 6km! Jag ska!! Var nästan hemma och började springa fram och tillbaka för att få in sträckan. Men sen högg det bara till i sidan så jag fick stanna. 5,90km. MEN snälla!! Det var ju så nära! Jaja. Strunt i det nu. Jag är super nöjd med vad jag har åstadkommit. Slutade med en bättre genomsnittstid än i fredags också 5:46/km. ”Det tar sig” som mordbrännaren sa 😉

Några svettiga droppar inlägg som inte blev av

Nu blir det att göra lite quorn wok till familjen och sen en lite promenad med bästa frun.

Livet är vad man gör det till! Gör något bra i dag vet jag

Spring lugnt!!

//Jens

Vem var det som fegade

Vem var det som fegade

Vem var det som fegade? Hörde jag Mr. Nilsson. Nej just det, det hörde vi inte, för han låg inte och fes på 8:00/km denna gången. 😉

I går var det då dags för årets först träning. Blev inomhus trots att det var torrt och fint ute.

Det kändes i benen fortfarande efter min bragd i söndags på Sylvesterloppet. Men upp på löpbandet var det som skulle ske. Började sakta och hoppade av efter 5 minuter för att stretcha trots att jag inte kände av något. Men efter det så var det bara att bränna på. De första 5 minutrarna höll jag 7:00/km och det kändes bra. När jag kom till 5km ökade jag successivt och hamnade så småningom på 06:00/km.

Till sist kände man sig som på bilden. Darrig och skakig med en känsla att man verkligen börjar från noll. Finns ingen kondition längre, men det ska vi fixa. Träningen slutade på 7 härliga kilometrar i dag och det var inte jag som fegade alls. I dag är det vila för min del.

Ha det skönt!

%d bloggare gillar detta: