Atea Helsingborg Half Marathon

Atea Helsingborg Half Marathon

En härlig dag med Atea Helsingborg Half Marathon. Ett halvmaraton man bör uppleva som avslutades med gratis öl! kan det bli bättre.

Allt började på fredagen. Tog halva dagen ledig från jobbet och körde till Helsingborg för att bara ha det gött tillsammans med bästa frun. Lunch och sen glass i små båts hamnen bakom stadsteatern. Och då kunde jag ju lika bra hämta min nummerlapp också tänkte jag 😜 Sen var det till att åka hem, käka taco, packa inför dagen D och chilla med mina töser.

Så var då dagen kommen. Dagen när jag skulle springa mitt andra halvmara lopp för i år. I Helsingborg. Hur göt kunde det bli egentligen, det ligger ju bara ett stenkast från Lund.

05:45 ringde klockan och hunden och jag skulle göra våra behov för att sen äta frukost. Hur gott är det inte med frukost. Bästa stunden på dagen. Första stadsbussen kom inte så fick vänta på nästa 20 minuter senare och ta ett annat tåg än vad jag hade tänkte. Men men! Jag kom ju fram till Helsingborg.

Fram kommen till Helsingborg så var det bara att gå den lila biten till gröningen för att lämna in min väska. Göra behoven en sista gång, och gå förbi Espresso house för att köpa en vatten (glömde min flaska).
Väl framme på sundstorget där starten skulle gå, stod Filborna Arena och skulle just börja med uppvärmningen. Vilket röj det blev. Känslan i kroppen att detta skulle bli en bra dag bara höjdes.

09:30! Starten gick! Allt kändes bra och vi passerade helt plötsligt 1 km. Kändes som det gick fort, men allt gick som planerat. 2 km passerade vi när vi sprang igenom söder. Visste att det skulle komma men kända att det var ett tag tills det var dags. Men fel hade jag. Vi skulle upp till slottshagen. Och jag menar upp! Upp längs Bergaliden skulle vi för att passera sjukhuset och komma i slottshagen.

Första vatten kontrollen. Det var efterlängtad efter att ha blivit i sönder mosad av den backen. Tog en sportdryck i farten och fortsatte springa.

Nu tickade kilometrarna på kändes det som. 4, 5 och 6 bara fusade förbi när vi sprang i stadsdelen Tågaborg. Skyltmannen dök upp! Här stod han och hejade på mig och en High Five blev det också! Bra energi kick in på kontot. Det var välbehövligt.

Skyltmannen

Längs med Pålsjö skogen och in i Mariastaden. Här var det livat. Människor som hade sina dörrar öppna med massa musik och peppade som bara den.

10 kilometer passerades på 1 timme blankt, och nu kändes det som att min plan skulle gå i hamn. Men usch vad jobbigt det skulle bli. In i Pålsjö skogen med en massa stigning och detta skulle på gå 3 km. Det sköna med det var att det var grus och inte asfalt.

Nu var det dags att springa mot Laröd. Laröd ligger norr om Helsingborg och har Sofiero slott som granne. Men vilka långa sega stigningar det var för att komma in i Laröd. Såååå jobbigt var det just nu och det blev inte lättare heller när vi kom in på slottsområdet. Det var värsta snitslade banan (kändes det som i det sinnestillståndet) och flakt var det inte heller. In med lite vatten som fanns här och sen fortsatte resan.

Väl ute på asfalt igen så stod det 3200m, och jag visste vad det betydde. Det var ett ca avståndet till mål. och grädde på moset så var det en grym nedförsbacke också i säkert 1,5 km så benen bara kutade på.

Väl nere på den flacka delen som var kvar längs havet var det bara att få till det med viljan. Ville ju få den där tiden som jag hade i mitt huvud. När det stod 1 km kvar så laddande jag. T.o.m. skrek jag när jag sprang för bi löpare ”Kom igen nu”, ”Bara en kilometer kvar”.

När det var 200 meter kvar kände jag hur energin bara försvann. Försökte allt vad jag kunde för att kämpa in i mål.

Bip-Bip sa tidtagningsutrustningen! Jag var i mål! 2.07:01 En riktigt bra tid! Men inte riktigt vad jag hade drömt om, men är långt i från missnöjd.

Första Grattiset fick jag av medaljutdelaren. Kändes så skönt! Men vänta! Vad tung medaljen var! Hur kunde det ens vara det första jag reagerade över. Hur tung en medalj var. Haha! Ja hjärnan är inte riktigt med en efter 21.097 m säger jag bara! En Bannan, Kexcholklad, Ramlösa, mer choklad (från Chocolatte) och en öl från Erdinger! Det var vad man blev bjuden på för att jag hade gjort denna personliga bragd! Så härligt!

Så Nu har man en ny medalj och fina minnen! Nu ska jag bara vila en vecka för att sen köra Midnattsloppet i Malmö den 7/9.

Ha det gött!

Lundaloppet 2019

Lundaloppet 2019

Med ett hopp om att slå mitt person bästa på 10 kilometers så gick start skottet på Lundaloppet 2019. Vilja fanns, men skulle kroppen klara det

Ja! Kalendern sa den 4:e maj när jag steg upp i lördags och då var det dags att springa Lundaloppet igen.

Dagen kunde inte börjat bättre än att äldsta dottern väckte oss och meddelade att lördags bullarna var inhandlade och att det var frukost. Medans tjejerna fixade sig för sin shopping runda så satte jag på en Spotify löpare lista och började komma in i ett lugn.

Men så klart kom frågan? Skulle jag kunna slå mitt personbästa som jag satt som mål i inlägget den 24 mars? De sista två veckorna har jag ju inte hållit den tränings intensiteten som jag borde ha haft.

Redo för lundaloppet 2019

Väl på plats på centrala idrottsplatsen här i Lund så var det bara 45 minuter till start och Gerdahallen skulle precis började värma upp alla löparna när jag hör att det är ett rekord år med anmälningar i år. Ink. barn och vuxen loppen så var där precis under 8000 som skulle springa i dag. Riktigt roligt att höra.

Snart dags att springa lundaloppet 2019

Start skottet kom och dags att börja springa. Känslan var enorm. Benen var pigga. Efter första kilometern så kom frågan. ”Ska detta hålla?” Men jag sprang på och armbågade mig fram. Var en massa människor och ”alla skulle fram”.

Tanken var att inte stanna och dricka på de två vatten punkter som fanns. Dricker inte på mina tränings rundor så varför skulle jag ödsla tid på det. Sagt och gjort sprang förbi första vid nästan 3 km.

Fram till kilometer 5 var det bara att hänga på. Det var riktigt jobbigt, då det började gå uppför. Precis när vi passerade 5 kilometer så började det hagla. Shit! Riktigt obehagligt att springa i det. Piskande hagel i ansiktet är inget att rekommendera. Det höll på fram till 6,5 km (c:a).

Sen gick det uppför ännu mer upp till kilometer 7 och vatten kontroll två. Pju! Men efter det började det gå nerför! Tack! Passerade universitets området och igenom lundagård gick det.

Sen kom vi till Mårtenstorget. Här i från var det riktigt mycket folk anda in i mål. Så roligt. När vi kom till Bantorget så la jag på en liten växel till.

När vi kom till idrottsplatsens baksida för att springa in på de sista 300 metrarna så var det bara och ge allt.

53:58! blev den officiella tiden (men runke-per aka runkeeper 🙂 tyckte annat) och det är ju den som gäller! Personbästa med nästa 2 minuter. Wow!!

Erdinger alkoholfri som Personbästa ölen Pers bärs

Så efter det så var det bara att inta min pers bärs som blev en Erdinger alkoholfri. Passade super bra. Blå etikett och blå medalj 😊

Ha nu en fantastisk vecka för det ska jag ha!

Lissabon Halvmaraton 2019

Lissabon Halvmaraton 2019

Då var målet nått. Lissabon Halvmaraton 2019 är nu genomfört. Kanske inte som jag planerade när jag bokade mig i december men nöjd ändå

Sista veckan fram till i dag har varit en resa i känslornas värld. Senaste tränings tillfället vad den 6 mars och senast jag sprang lång pass var den 2 mars.

Men hur kan detta vara då? Förkylning med feber är svaret. Lotta och jag åkte ner till Lissabon redan i torsdags för att köra en minisemester innan loppet, men med konstiga känningar i kroppen och en extrem förkylning så torsdagen kändes allt hopplöst på löpnings fronten.

Dagarna gick och jag kunde inte bestämma mig om det skulle bli något lopp på söndagen eller inte. På lördagen hämtade jag varje fall min nummerlapp på expon vilket kändes bra.

Dagen kom och klockan ringde 06:30. Gick upp och gick runt i hotellrummet i en timme och bara våndades. Skulle jag eller inte. Hur kändes förkylningen egentligen? Kl 07:30 väckte jag Lotta och sa ”Det blir av”.

Allt blev genast väldigt stressigt. Löparkläder skulle fram och på. Frukost skulle ätas och taxi skulle bokas. Kanske inte den bästa starten men, här skulle det springas 21.097,5 meter om bara tre timmar.

Vi fick ta tåget över bron Ponte 25 de Abril. Antalet löpare var så många så det kändes som de japanska tunnelbanan (som jag sett på bild) att folk står som packade siller.

Väntan på den 29de Halvmaraton i Lissabon

Väl över på andra sidan floden så var det bara att vänta en timme i gassande sol. Varmt men skönt. Planerna hur jag skulle springa började formas. Skulle hålla koll på min puls och ta det lugnt och även lyssna på kroppen. Tog lite nässpray och väntade 15 minuter till.

Så var vi i väg!

Löpningen över bron var nog 2,5 kilometer innan det började gå ner. Bara nerfärden på bron var 1,5 kilometer. Ganska jobbig ned för. Fick tänka på hur jag satte fötterna. Så kom den första efterlängtade vatten stationen. Så skönt! Så här gott har inte vatten varit förr. Med en sådan torr mun var det otroligt gott. Farten låg på ca 6:36 fram till hit. Kände att jag kanske skulle sakta ner ytterligare för att klara av detta med denna förkylningen.

Så jag lade mig på sparlåga på 6:55 fram till jag passerade kilometer 14.

Nu är det dags att dra. Med lätta ben steppade jag upp. Men det kändes. Vid sista vändningen var det sex kilometer kvar. Shit skulle jag fixa detta. Passerade en vatten dusch och en station med energidryck. Tog ett glas i farten och sprang vidare.

När det var två kilometer kvar så var det jobbigt. Betong ben att dra runt på var inget roligt, men jag krigade och bara passerade löpare efter löpare.

Den härligaste vänstersvängen gjordes och det var upplopp. Bara att lägga in allt!

Halvmaraton i Lissabon 2019

BAM! 2.19.19 det var fan bra för vad jag har varit utsatt för senaste 1-1,5 veckan.

Nu är det till att chilla för i morgon är det jobb möte här i Lissabon i två dagar. Bra planerat va 😜

Ha det göt!

Sylvesterloppet 2017

Sylvesterloppet 2017

Ett slut på året som skulle sluta med Sylvesterloppet 2017 som var ett sätt att unna mig något för att jag lyckats ta mig tillbaka på löparbanan.

Nu är det inte så många timmar kvar på detta året. Ett år som har varit i hoppets tecken. Mycket smärta och hopp på att skadan skulle ge med sig. Med hjälp av Idrottshälsan och sjukgymnasten Gunilla där, så lyckades jag gå från extrem smärta i vardagen till känningar någon gång i veckan. Fokusen har varit på löpstyrka. Vilket har har blivit bättre, men på sistone har jag slarvat en del. Opps!

Under hösten har jag så smått börjat springa både inne och ute. Målet var att om jag lyckades springa 10km ute så skulle jag anmäla mig till Sylvesterloppet i Helsingborg för att avsluta 2017 och se framåt. Jag lyckades som jag skrivit i förra uppdateringen. Så skönt var det men pirrigt.

Så kom då dagen! Det var ett lopp som skulle springas. Tankarna var många. Och ännu fler efter att ha fått backslag i onsdags då jag skulle springa 5km ”bara” men fick gå hälften av de för att benhinnorna gjorde så otroligt ont. Jag var så otroligt nervös att jag var 1,5 timme tidig i Helsingborg. Nu skulle snart ett psykiskt lopp genomföras. 2 varv på en 5km bana med alla tankar på om kroppen håller.

Tiden gick och klockan var några minuter innan 10:30. Jag ställer mig sist tänkte jag. Sagt och gjort. Starten gick och alla sprang i väg. När jag har sprungit hemma har jag fegat en del, men under 7:00/km har jag aldrig legat. För varje km som sprangs låg tempot på 6:40 under första 5km. När jag gick in i start området för att gå ut på andra varvet, började jag lägga upp en plan. Om känslan är den samma efter 7,5km så ökar vi. Och det var den. Och där framme såg jag två som jag kom allt närmre. ”Jag ska springa om de. Jag ska inte vara sist”. Kraften i benen samlade sig och farten ökade. Låg för en stud vid 5:50/km och hastigheten bara ökade. Passerade de båda och känslan var enorm. Lycka! Hela kroppen var med mig. Loppet slutade på 1.02:55. Hela loppet var en seger för mig. Inga tider att jämföra med inget måste, bara ett lopp som jag unnade mig för att jag lyckats komma längre fram i min resa tillbaka.

Nu väntar ett nytt år och nya mål att genomföra. Längtar så. Ha nu ett nytt fint år på er alla!

Copenhagen Half Marathon 2016

Copenhagen Half Marathon 2016

Då var Copenhagen Half Marathon 2016 och mitt andra halva maraton genomfört men ett resultat som jah är nöjd med

Känslan var maxad, men en oro över att det skulle bli svårt, pga att träningen hade varit mindre än vad jag hade velat. Dagen började med en super härlig frukost kl 07:00 med Lotta på Best Western Malmö Arena Hotell. Ett hotell som var över förväntningarna. Sen bar det av till Köpenhamn med tåg.

När vi hoppade av på Østetport station så var klev man rakt in i banan och 17km markeringen. Nerverna började komma lite och även oron för hur kroppen skulle klara det. Vi gick till start området där vi pratade lite, och sen drog jag in i runners corner.

Klockan var 09:45 och det var 1,5 timme kvar till start. Solen visade sig men kylan berättade att det var höst trots allt. Jag började värma upp mig, drack vatten och energi dryck som serverades och funderade en del på vad tusan jag gjorde här. Sen var det dags att gå till min start grupp. Hade vart startgrupp Blå med namn 2:00-2:15. Hade valt den för på Göteborgsvarvet sprang jag på 2:11.15.

Start grupp 2:00-2:15 på Copenhagen Half Marathon 2016
Start grupp 2:00-2:15

Hmm, shit va coolt det hade varit att häng på de 2:05 ballongerna hela vägen.” tänkte jag. Så får det bli!

Start skottet gick och eliten var i väg och min start grupp började röra på sig framåt. Ju längre fram vi kom till start linjen ju längre fram kom ballongerna. Med en liten besvikelse så började jag springa när jag väl var framme vid start linjen och 2:05 ballongerna var jätte långt framför mig. Jag sprang i mitt temp och det kändes grymt bra. Väl framme vid första kilometermärket kändes allt super. Visste att första välskekontrollen skulle finns vid tre kilometer. Precis innan tredje kilometern så kom ett nytt gäng 2:05or bakom mig. Det var en lättnad, och dessa skulle jag hänga på.

Allt kändes på topp och känslan i benen var bra. Med all pepp från alla åskådare längs vägen kunde man inte vara mer än på topp. Första 5km passerade jag på 30:52 med ett snitt på 6:11/km. Riktigt bra. Flowet fortsatte och känslan var enormt bra. Nästa 5km passerades så hade jag sprungit de på 29:34 med ett genomsnitt på 5:55/km. Säger bara tack till drag hjälpen av ballong klungan som fick mig att lägga på en växel.

14km märket låg framför oss och känslan i benen började bli annorlunda jämfört med för 2km sedan. Men vad tusan jag är väll den sista som ska hoppa av här och nu. Jag närmade mig Kungens Nytorv men först skulle vi passera 15km på total tiden 1.30:28. Passerade 16km och nu började det kännas tyngre. ”Hur ska jag klara detta” tänkte jag. Upp mot Østetport station skulle vi. Visst var dte en stigning men ingen nämnvärd om man jämför med Göteborgsvarvet. 

17 och 18km passerades. Jobbigare och jobbigare blev det men höll kvar vid min ballong klunga på 2:05. 19km passerades och ena klunga ledaren skrek ”Bara 12 minuter kvar. Kom igen nu” ”Gå är inget alternativ. Springa ska vi alla” skrek han. Snacka om att man fick in en liten extra energi av det. Mellan 20 och 21:te kilometern sprang jag förbi min ballonger och in i mål.

Helt slut, och en känsla av att vara lite förvirrad. 2.06:04 bliv tiden. Nöjd men det hade ju varit roligt om man kom in en minut tidigare 😉

Min välförtjänta medalj 😉

Med medalj, protein bar, och några Pågens gifflar som man fick som återhämtning så bar det av till vätske återhämtningstältet som innehöll Mikkeller Öl. Danskarna vet hur man ska återhämta sig. Det är säkert de!

Mikkeller
Mmmm

Nu blir det planering för nästa äventyr i mitt liv.

Ha en skön kväll!

Midnattsloppet Malmö 2016

Midnattsloppet Malmö 2016

Resultatet blev en värkande fot när man vaknade dagen efter jag sprungit Midnattsloppet Malmö 2016

Här har det varit lugnt i nästan två veckor pga. min onda häl som jag skrev om i torsdags förra veckan. Smärtan hade helt försvunnit i onsdags, så jag bestämde mig för att vila några dagar till, så jag visste att det blev av att springa Midnattsloppet.

Då var dagen kommen. Lördagen den 27 augusti. Lotta hade tackat nej pga. en smärtande axel, så jag lyckades få min vän Mikael att springa istället för henne.

Klockan hade blivit 20:00 och bilen rullade från Lund för att hämta Mike på en kräftskiva i Staffanstorp. Med en massa löparsnack i bilen in till Malmö så parkerade vi bilen lägligt i P-huset. Det koola var när vi gick förbi målgången. Här skulle vi springa förbi om ca tre timmar.


Väl framme vid Stortorget så bara välde alla folk in. Vissa stod och värmde upp tillsammans med Runacademy, vissa bara gled omkring. Så häftigt.

Väl framme vid startlinjen var det vår tur att starta. Nedräkningen gjordes och raketer och pyrotekniska eldar brändes. Riktigt häftigt.


Efter att ha passerat 1km kändes allt bara så häftigt. Vi sprang i snacke fart och vi snackade en del faktiskt. Väl framme vid km nummer 2 så var det DJ musik som ljudade. Nu var det dags att runda Turning Torso och med det passerade vi 3km och första vätskekontrollen stod framför oss. Med lite energidryck i sig så fick man en boost i kroppen. När vi närmade oss 5:an så stod Kexchoklad där och gjorde ”hej five” med oss. Man får extra energi av att folk längs vägen hejar och peppar. In i Kungsparken och sen Slotsparken för att passera sista vätskekontrollen. När vi kom till 8:de kilometern sa jag gill Mike ”Nu ökar vi lite. Bara två kvar” vi hade legat på en genomsnitts tid på 6:30/km skulle jag tro om jag sneglar på mina tider. Med klartecken från Mike så drog jag i från. Gick ut i vänster ledet och minskade km tiden med 1:10/km. Ju fler jag sprang om och ju närmre mål jag kom ju tröttare var folk. Fick skrika ”Håll till höger” två gånger annars hade jag inte kommit förbi. Och väl i mål var känslan bra, men min högra fot värkte som tusan. Hälsporren hade blossat upp igen. Suck! Jag klagar inte på mina tider för jag ville uppleva detta utan press och en massa måste. Sluttiden blev 1:05:04.


I dag söndag har blivit en dag att vila foten och massera den. Har också blivit en del voltarengel också. Nästa vecka måste jag köra några Power walks och kanske en 3-5km löpning i slutet av veckan.


Ha en skön kväll!

Sylvesterloppet 2015

Sylvesterloppet 2015

Det gamla året ska springas ut och det nya ska springas in.

Då var dagen kommen. Tanken har funnits länge hur det skulle vara. Hur kroppen skulle fungera och benen vara på min sida. Mitt första lopp. Sylvesterloppet 2015 i Helsingborg. Vilket också blev det sista detta året

Sylvesterloppet är en löpningstävling på gatorna i São Paulo i Brasilien, som varje år springs sedan 1925 den 31 december, det vill säga Nyårsafton. I Loppet, som är namngivet efter påven Silvester I, blev internationellt 1945

Källa:Wikipedia

Kom till Helsingborg vad nio och checkade in och fick min fösta nummerlapp.

Sylvesterloppet 2015
Ser tomt ut en och en halv timme innan start.

Efter nummerlapps hämtningen vad det bara att samla tankarna. Hade en bra vän med mig som höll mina tankar borta från nervositeten. Sen dök Peter (@marathonpeter) upp. Härligt att träffa en av mina inspiratörer i verkligheten. I ett Helsingborg med klar blå himmel och +1 på termometern så var det dags att gå ut för att värma upp och starta. Tittade på SMHI som sa 11/18 m/s i dag, vilket gjorde att det kändes ännu kallare.

Ett varv var 5km vilket gjorde att jag skulle springa två varv. En riktigt bra planerad och lätt sprungen bana. Att ha lite vind och mycket sol var hel underbart löpar väder. Kändes dock lite konstigt att vi 5km konen skulle man springa ett varv till. Men lite jä…re namma och mycket motivation så var det bara att springa vidare. När jag kom till 8k markeringen kände jag att knäet började säga ”warning”. Shit! Men bit i hop Nilsson sa bara huvudet, vilket resulterade i en tid på 58:58 (enligt runkeeper) och en hastighet på 05:55.

Fösta loppet avklarat. Grymt nöjd

  
Nu är det dags att se framåt 2016 och fira in det i kväll. Ha en skön dag vet jag!

/Jens

%d bloggare gillar detta: